Var med och bestäm TEMA!

Nu vill jag veta vad du heter och hur gammal du är. Om du har nåt djur eller vilket djur du gillar allra mest. Och vilken är din bästa leksak?
- Nytt inlägg: Ole-pyssel!

Vad brukar du leka och är något du är särskilt nyfiken på?
Vad med och bestäm vad jag ska berätta om nästa månad.
Skriv ditt förslag under "kommentarer!"
Om hundar och min hund Sivan!

Hos mig är det snö och kallt. Fast det gör ingenting för min hund Sivan och jag har hittat världens största snöhög. Hoppar man ner från den slår man sig. Men om man rullar ner går det bra. Sivans päls är krullig och när hon rullat runt i snön och den fastnat i pälsen får hon stå i trappen och tina innan mamma släpper in henne. Då väntar jag också så hon inte ska känna sig ensam.

. Har du någon hund?
. Känner du några hundar?
. Brukar du passa någon hund?
Denna månaden tänkte jag att vi skulle hålla på med hundar och hur man leker med dom och hur man sköter dom. Och så ska jag lära dig ett kul pyssel! Det är en leksak som du kan göra och ge till din älsklingshund.
Tjingeliping/OLE
Nu sitter jag här och tänker på hur det kom sig att Sivan flyttade hem till oss.
Hon var så skön att sova på. Och när mina kompisar Isaac och Bernhard var sjuka var hon kul att leka med.
Ibland var vi hundar båda två.



Lisa är bolltokig. Hon gillar inte alls att leka med tåg.
Jag är bra på att vara hund. Men Lisa är inget vidare på att vara människa.

- Snälla mamma!
- Nej, du har din hamster.
- Jamen hamstrar sover hela dagarna. Och de slickar en inte i ansiktet. Och så kan man inte ta ut de på promenad.


Den tuggade i sig alla skor som stod i hallen och kissade på alla mattorna. Men det gjorde inget för den var så söt.

Vi passade Goa när grannen var borta. Mamma sa att det var alldeles lagom. Men när Goa varit hos oss en hel vecka och sedan gick hem blev det så tomt. Ingenting var kul längre. Vi bara satt och deppade. Och längtade och längtade.
Det var då vi köpte Sivan. Fast det dröjde några månader. För först måste vi välja bland alla hundraser.
Halloj igen!
Jag tänkte berätta lite om hundraser.
Du har väl sett att hundar kan se väldigt olika ut.
Sivan har krullig päls och Goa har rak och kort. Lisas päls är lång och lite vågig.
Alla tillhör dom olika raser.
När man ska köpa hund är det bra att veta vilken ras man vill ha. För olika raser ser inte bara olika ut dom är olika till humöret också. Och så tycker dom om att göra olika saker.
När vi skulle köpa hund träffade vi tre hundtjejer och tre hundkillar. Fast man säger inte tjejer och killar utan tikar och hanar.
Vi träffade:

Agnes gillade vatten och var bra om man var lite allergisk. Hon tyckte om både barn och andra hundar och älskade vatten. Och så kunde hon hitta svamp. Om man tränade henne vill säga.
Sture gillade att jaga och hade stark vilja. Han lärde sig snabbt. Och vilket högt skall han hade trots att han var så liten!
Sören var lite annorlunda. Han gillade inte alla han träffade så där i början. Och vad han skällde på andra hundar! Men han tyckte om alla andra chihuahuor. Fast när vi stannat en stund kom han fram och ville bli klappad. Sören måste ha kläder på sig när det var kallt.
Goa kände vi ju redan och visste att hon behövde springa fort och mycket. Hon gillar att spåra och man måste vara mjuk mot henne för hon är en känslig hund.
Lisa kände vi ju också. Hon gillar vatten precis som Agnes. Och så tycker hon om att jaga fåglar. Lisa är en lugn trygg hund som gillar barn.
Nelson var en blandras. Hans pappa var en schäfer och hans mamma var en terverens. Han såg precis ut som en schäfer men hans brorsa Eddie såg ut som en terverens. Dom är lite mindre och har spetsigare ansikte. Fast båda raserna är vallhundar. Dom gillar att samla ihop får. Och när man är ute flera stycken tycker dom inte om att man går en bit ifrån varandra. Då väntar dom och kollar att alla är med. Både schäfrar och terverenser behöver ha en uppgift annars blir dom ledsna. Nelson fick bära min videofilm som jag hade med mig.
- Tänk om Sören skulle kapptävla med Goa?

- Tänk om Sture och Agnes fick valpar?

- Tänk om Lisa och Agnes skulle bada ihop?

- Jaha sa pappa. Vilken ras ska vi välja?
- Chihuahua, sa mamma
Dom är så söta. Och så kan man ha dom i handväskan.
- Aldrig i livet, sa pappa.
Han tänkte på sina kompisar som skulle skratta ihjäl sig om han gick ut med en hund med små kläder på.
Pappa ville ha en stor blandrashund som Nelson. Men mamma satte stopp. Hon hade inte tid med en hund som behövde massor med träning och motion.

Det var jag som löste alltihop.
- Vi tar en Lagotto, sa jag. Då kan nästan alla mina kompisar som allergiska klappa henne.
Vilka hundraser känner du till?
Och hur är dom?
BERÄTTA!

Hundleksak
- En strumpa
- En tidning




Jag brukar kasta strumpan till Sivan. Då fångar hon den och ruskar den.
December-tema: Pengar!

- Nej, sa mamma.
- Bara två!
- Nej, sa mamma.
- En då?
- Nej, sa mamma.

Mamma sa att jag kunde få hur många pilar som helst bara jag köpte dem själv.
- För vilka pengar då? undrade jag.
- Spela piano i tio minuter så får du tio kronor, sa mamma.
- Kostar en pil tio kronor?
- Nej, men om du spelar tio minuter i sju dagar så blir det sjuttio kronor och då
Men jag gillar inte att spela piano så jag kom på en bättre idé.
- Kan jag inte få tio kronor om jag leker med min hamster?
Men det gillade inte mamma. Hon sa att det var jag själv som hade önskat mig
SUCK!


Kylskåpsbus:
Ole - Gissa hur många spindlar det finns i kylskåpet?
Pappa - Inga!
Ole - Fel! Det blir tio kronor!

Tjingeliping, vi ses
OLE
Min kompis Linus gav mig ett tips!
- Önska dig pilar av tomten! Han brukar vara snäll.
Bra idé.
Så nu har jag skrivit upp det på min julklappslista

2, 3, 4 .....23 dagar!
Det är en ruskigt lång tid. Så jag tror att jag vattnar några blommor medan jag väntar.
Om jag vattnar varje dag så tar det bara en vecka tills jag har tjänat sjuttio kronor och kan köpa en ny pil. Och om den skulle komma bort så får jag säkert nya av tomten på julafton.
Smart va!

Jag frågade mamma om jag inte kunde få vattna blommorna sju gånger idag i stället.
- Då har jag sjuttio kronor innan affären stänger klockan sex.
Men mamma sa att om blommorna fick så mycket vatten skulle dom vissna och dö.
Så jag måste vänta.
Medan jag väntar på att det ska bli imorgon så jag kan vattna igen ska jag göra tomtar och sälja till moster Marianne.


- vattnat en gång = 10:-
- tre tomtar idag = 30:-
- två tomtar i morgon = 20:-
- vattna en gång till imorgon = 10:-
Jag fick hundra kronor av moster Marianne! Hon sa att det var för att tomtarna var extra fina!



Och sen har jag inga pengar mer.
Jag kanske ska spara? Fast då får jag ju ingenting nu!












Jag tror att jag ska köpa lite olika saker.
- 2 pappersflygplan= 16 kr
- 1 dinosaurieskelett 25:-
- 1 glass=15:-
- 3 badskum= 30:-
- 1 stålmannentröja på loppis
WOW! Vad mycket det blev!
Fast jag vet inte. Kanske ska jag spara istället?
Vad tycker du att jag ska göra för min hundralapp?
............................................................................................................................................
Halloj!
Nu kommer den, sagan som mamma berättade häromkvällen.
Först ville hon inte. Hon blev så ledsen när hon tänkte på den. Men jag tjatade;
- Snälla mamma, du kan väl!
- Nej.
- Så är du den snällaste i hela sängen!
- Njae…den är så sorglig.
Hon sa att vi kanske skulle ligga och gråta allihop hela natten.
Fast sen kunde hon inte låta bli.
- För vet du Ole, det är nog en av världens vackraste sagor. Och så handlar den om pengar.
Så här berättade mamma:
För över hundra år sedan fanns det en sagoberättare i Danmark som hette Hans Christian Andersen. Hela livet skrev han dom mest underbara sagor. En av dom handlar om en liten fattig flicka. Hon var tvungen att gå ut på gatorna mitt i smällkalla vintern och sälja svavelstickor för att familjen skulle kunna få pengar att köpa mat för.Svavelstickor är nästan som tändstickor fast mycket större. Och man hade dom till att tända eld med i brasor och kaminer.
Lyssna nu noga för så här var det…..
Det var rysligt kallt.. Det snöade och det hade börjat skymma. Det var också årets sista dag - nyårsafton. I kylan och mörkret gick en fattig liten flicka runt på stadens gator. Hon hade ingen mössa och inga skor. Hennes bara små fötter var alldeles blåfrusna. Men hon kände det knappt. Hon tänkte bara på buntarna med svavelstickor hon bar på. Inte hade hon lyckats sälja en enda på hela dagen. Inte ett öre hade hon fått ihop och nu var hon hungrig, frusen och ledsen.
Snöflingor dalade ner i hennes långa ljusa hår som lockade sig så vackert i nacken. Men sådana saker brydde hon sig inte om. Hon tänkte bara på sina svavelstickor och såg hur det lyste i alla fönster och kände doften av den ljuvligaste mat ända ut på gatan. Det var ju nyårsafton, tänkte hon. Trött satte hon sig ned på gatstenarna och kurade ihop sig.
Hon drog upp fötterna under sig men hon frös ännu mer. Hem vågade hon inte gå. Hennes pappa skulle skrika och gapa och säkert slå henne för att hon inte lyckats sälja en enda svavelsticka.
Åh vad hon frös! Hennes små händer var alldeles stela av köld. Tänk om…tänk om hon skulle ta och tända en svavelsticka och värma sig med? En enda kunde hon väl få tända!
Hon drog ut en sticka. Ritsch! Det fräste till när elden flammade upp. Vad härligt varmt det blev. Det kändes som om hon satt vid en brasa. Men vad nu? Precis när hon satte ut fötterna för att värma dem också, slocknade elden. Brasan försvann och hon satt med den utbrända stickan i handen. Bara en till!
Hon strök eld på ännu en. Åh, vad den värmde. Den lyste upp husväggen som blev alldeles genomskinlig. Och nu kunde hon se rakt in i vardagsrummet där ett bord stod dukat med massor av god mat. Kycklingar och leverpastej, skinkor och korvar och de godaste frukterna och kakorna. Men just som hon skulle smaka av maten slocknade stickan igen.
Då tände hon ytterligare en. Och nu satt hon under en ståtlig julgran. Det var den största gran hon någonsin sett. Den var pyntad med så många kulor att hon inte kunde räkna dem och tusen ljus glittrade mot henne där hon satt. Den lilla flickan sträckte upp sina händer mot granen, men i samma ögonblick slocknade stickan och hon satt återigen på de kalla gatstenarna. De många julljusen steg upp mot himlen och förvandlades till stjärnor. Så föll en stjärna och lämnade en lång strimma efter sig på himlavalvet.
- Nu dör någon, sa den lilla flickan högt för sig själv.
Hennes mormor som nu var död men som varit den enda människa som varit snäll mot henne hade berättat det.
- Vet du, hade mormor sagt, att var gång en stjärna faller flyger en själ upp till Gud.
Den lilla flickan tände ännu en svavelsticka. Och tänk, nu såg hon mormor stå där alldeles framför sig.
- Mormor! ropade flickan. Åh, mormor ta mig med! Jag vet att du kommer att försvinna när stickan brunnit ut precis som den varma brasan och den goda maten och den stora julgranen.
Snabbt strök hon eld på de sista svavelstickorna för hon ville till varje pris att mormor skulle stanna kvar. Och mormor hade aldrig förr känts så nära. Hon tog sin lilla flicka i handen och tillsammans flög de. Högt högt upp till den plats där ingen hunger fanns och ingen kyla.
Och nu var de hos Gud.
Men nästa morgon, på de kalla gatstenarna, satt en liten flicka i den snön. Hennes kinder var röda och hon log. Hon var död, ihjälfrusen den sista kvällen på det gamla året. Nyårsdagens sol gick upp över den lilla flickan som satt där med sina utbrända svavelstickor.
- Hon försökte hålla värmen, sa de som gick förbi.
Men de visste ingenting om allt det vackra hon hade sett och om hur det strålat om henne och mormor där de flugit tillsammans för att möta de nya året!
(. fritt efter en översättning av Kristina Lodén Nilsson)
....................................................................................................................................................
Tjingelipling/ Ole
( Inom kort kommer sagan i pdf-fornat så att du kan skriva ut den på din skrivare där hemma. )
Ole-graffitimålaren!
Happy Halloween!


Svart mjölk!
Min älsklingsfärg är svart och nu på Halloween ska jag dricka svart mjölk och äta svart glass och ha svarta tänder.
Tjingeliping, vi hörs!
OLE

Böcker om mig!
Och det kommer fler. Är det nåt du tycker är viktigt som du vill att jag ska berätta om får du gärna komma med förslag. Kanske vill du hänga med på ett äventyr i min nästa bok? Vem vet, den som lever får se!
Tjingeliping!
OLE













